Mordet i prästgården
Agatha Christie 10
Tio år efter debuten med En dos stryknin, där hon introducerade den sedermera världsberömde privatdetektiven Hercule Poirot, presenterade Agatha Christie sin andra mest kända romanfigur Miss Marple. En antipod till Poirot, om man så vill. Miss Marple är en äldre ogift dam bosatt i den lilla byn St. Mary Mead någonstans i England. Mot slutet av 20-talet publicerades ett antal noveller med Miss Marple i olika tidningar, och 1930 kom den första romanen där Miss Marple löser en mordgåta: Murder at the vicarage. Bonniers var inte imponerade och väntade ända till 1952 med att ge ut den på svenska som Mordet i prästgården. Agatha Christie var kanske inte heller så nöjd med boken för det dröjde mer än tio år innan det kom en andra roman med Miss Marple: The body in the library 1942.
Berättaren i Mordet i prästgården, som är skriven i jagform, är kyrkoherden Clement i St. Mary Mead. När den allmänt illa omtyckte kyrkvärden Överste Protheroe hittas mördad i prästgården blir det naturligt att kyrkoherden får följa utredningen av mordet på nära håll, och han får snart hjälp att lösa mysteriet av Miss Marple som tack vare sin nyfikenhet och intresse för mänsklig psykologi känner till det mesta som händer, och varför det händer, i den lilla byn.
Historien runt mordgåtan är som vanligt hos Agatha Christie finurligt påhittad, dialogen är välskriven och berättelsen och persongalleriet är trivsam men inte särskilt spännande. Och karaktären Miss Marple är inte på långa vägar färdigutvecklad. Agatha Christie har vid något tillfälle sagt att hon tyckte att Miss Marple passade bättre i korta berättelser än i romaner, och att det omvända gällde för Hercule Poirot. Men läsarna kom att älska Miss Marple, och totalt blev det 12 romaner och 20 noveller med den gamla damen i St. Mary Mead.
Efter några svajiga ”Mysterieböcker” är Mordet i prästgården en klassisk Christie pusseldeckare. Den är väl påhittad och väl formulerad men den saknar energi och nerv. Den är helt enkelt inte särskilt spännande eller engagerande. Jag ger Mordet i prästgården betyget Ba.

Lämna en kommentar