Gunnars Bokblog

Agatha Christie är utan tvekan världens mest kända och mest lästa deckarförfattare. Hon är till och med den mest sålda, och mest översatta, romanförfattaren genom tiderna. Under sin karriär, som pågick över femtio år efter debuten 1920, producerade hon sextiosex detektivromaner, fjorton samlingar med noveller, ett antal teaterpjäser, två självbiografier och två samlingar dikter. Dessutom skrev hon sex kärleksromaner under pseudonymen Mary Westmancoft. Hennes böcker ges ut i nya upplagor och översättningar, men mest uppmärksammat under senare år har väl varit BBC:s tevedramatisering av samtliga romaner och noveller med Hercules Poirot, spelad av David Suchet, och några påkostade biografversioner av Mordet på Orientexpressen och Döden på Nilen.

Själv läste jag i min ungdom ett antal Christiedeckare, främst dem med Poirot eller miss Marple i huvudrollen, men den starkaste läsupplevelsen var utan tvekan Tio små negerpojkar, som den hette på den tiden, som ju också är den av Agatha Christies böcker som sålt allra mest.

Upplagor, sålda böcker och översättningar är ett tydligt sätt att mäta framgång för en författare, men är det också ett självklart mått på kvalitet? Agatha Christie skrev de mest lästa deckarna, men skrev hon också de bästa deckarna? För att själv bilda mig en uppfattning om det har jag bestämt mig för att i tur och ordning läsa igenom Agatha Christies samtliga sextiosex detektivromaner, från debuten med En dos stryknin 1920 till Miss Marples sista fall som gavs ut 1976. I många fall blir det fråga om omläsningar, men de flesta av titlarna har jag inte läst tidigare. Jag kommer, med ojämna mellanrum, att här i bloggen redovisa mina högst personliga intryck av böckerna, och jag kommer att ge böckerna betyg.