Den här texten publicerades första gången den 15 januari 2025 i Kalmarposten.
Vattnets förbannelse
Abraham Verghese
Översättning Manni Kössler
Brombergs
689 sidor
Abraham Verghese föddes och växte upp i Etiopien som son till indiska föräldrar. I mitten av 1970-talet flyttade han till Boston och har sedan dess arbetat som läkare med patienter med hiv och aids. Under slutet av 1990-talet blev han alltmer intresserad av att skriva. Hans skönlitterära debut, Skära för sten, kom 2009 och blev en stor framgång.
I uppföljaren, Vattnets förbannelse, bjuder Verghese på en nära sjuhundra sidor lång saga om en familj i Indien. Med centrum i delstaten Kerala i södra Indien, bekant för många svenska turister, berättas om Mariamma som blir bortgift med en många år äldre man när hon endast är tolv år gammal. Vi får följa henne och hennes barn och barnbarn igenom sju decennier, en period med omvälvande förändringar från kolonialt förtryck till framväxten av en modern demokrati.
Vattnets förbannelse är, trots sitt omfång, lättläst tack vare det flytande berättandet, strålande översatt av Manni Kössler. Perspektivet skiftar mellan olika huvudpersoner, och insprängt i den ofta dramatiska handlingen finns många kommentarer om historien, indiskt liv och politik. Romanen vilar fast på tre grundpelare: medicin, konst och kärlek.
Två av de bärande karaktärerna i boken är kirurger, och det förekommer flera långa och ingående, detaljerade skildringar av kirurgiska operationer och besvärliga förlossningar. Dessa, och skildringar från en leprakoloni, är medkännande och välskrivna men kan kanske helt enkelt hoppas över av läsare som vet med sig att de är känsliga för sådana texter. Och de är rent olämpliga för den som snart skall föda och som är lite orolig.
Konsten och litteraturen är också ett viktigt tema i boken. Från längtan efter läsning och berättelser till den njutbara beskrivningen av tecknande och målande.
Kärleken är ett genomgående tema i Vattnets förbannelse. Kärleken i alla former, från kärlek mellan två älskande till den rena människokärleken. Kärleken till arbetet, till familjen och till hembygden. Kärleken till livet. Författaren skildrar personerna i romanen så kärleksfullt att de alla blir lite väl ädla och älskvärda. Det finns några skurkar, men över lag är verkligheten och människorna, som i en saga, skildrade lite mer som man skulle vilja att de var än som de verkligen är. Det påstås att Oprah Winfrey har köpt filmrättigheterna till Vattnets förbannelse.
Abraham Vergheses bok heter i original The Covenant of Water. Det betyder ordagrant vattnets förbund. Visserligen finns det i boken en berättelse om en tänkt förbannelse som vilar över släkten och som har med vatten att göra, och antagligen har förlagen rätt att själva bestämma vilken titel en översatt bok skall ha på svenska, men för mig känns det lite tokigt att man går från författarens tanke, som handlar om att allt är ett och att ingen står ensam, till förmån för en äventyrligare titel.
Gunnar Molin
recensent

Lämna en kommentar